Tidningen Poster hade tappat försäljning under 1979 och förlaget Saxon & Lindström beslutade att låta den gå i graven 1980. De ville dock vara kvar i ungdomssegmentet så OKEJ planerades som ett alternativ och Hans Hatwig fick fortsatt förtroende efter en lång sejour på Poster. Istället för en stor affischtidning blev OKEJ - med den tveksamma sloganen "Musen som ryter!" - en ficktidning i kvartsformat med 72 sidor per nummer. Utgivningstakten planerades till var 14:e dag men i slutet av februari, efter bara tre nummer, valde Saxon & Lindström att pausa utgivningen. Flera försäljningsställen hade plockat bort OKEJ från hyllorna redan efter det andra numret då Hem & Skola hade skickat brev till både förlaget, distributörer och försäljare och klagat på att innehållet var... vi kan väl kalla det "tveksamt".
Efter nästan 20 månader ute i kylan återvände OKEJ i oktober 1981 i ny skrud och med lite mer rumsrent material. Formatet var som en standardtidning och innehållet var lite som en hybrid mellan Tiffany och Poster. (Omslagen på de tre nummer som gavs ut 1981 hade en layout som var väldigt lik Poster.)